fredag 15 september 2017

Konsumentköpslagen gäller även växter

Vi har en fantastisk torghandel i Växjö där jag gärna njuter av både säsongsväxter, frukt och grönsaker, men ibland går det inte som man tänkt sig.

I fjol vid den här tiden föll jag för tre buxbomsklot. Att lägga till några klot i trädgården hade mognat fram under längre tid, men att köpet blev just nu var mer impuls. De fanns helt enkelt där i olika storlekar, de var snygga, jag hade råd och jag kände mig mogen. Sagt och gjort.

Stortorget Växjö

De planterades i ett av de skuggiga partierna med mullrik jord och vattnades ordentligt tills kylan kom. Under vårvintern fick de skyddande granris mot uttorkning, men när de borde börjat växa såg resultatet tråkigt ut.

Jag tänkte ändå ge dem en chans och beskar de två tråkigaste extra hårt för att få fram levande material och fortsatte vattna ordentligt, men det hjälpte inte. Det stora klotet visade sig under sommaren vara definitivt dött och jag tänkte för en gångs skull reklamera.


Med framletat kvitto och foto i hand åker jag till onsdagstorgningen i staden. Väntar en kvart på att ansvarig ska prata färdigt i telefon bara för att få veta att deras ångerrätt är satt till 48 timmar. De är i Växjö onsdag och lördag.  Få personer lär ta sig hela vägen till Ronneby 1,5 timme bort, där de annars håller till.  Alltså en helgardering för att inte få några klagomål. Dagens ansvarig tycker dock att kloten helt klart inte ser okej ut och hänvisar till chefen som kommer på lördag. 
-Men du får vara här väldigt tidigt, tillägger hon två gånger. 
-Kan jag inte mejla? 
-Nej.

Lördag och jag är på torget väldigt tidigt. Kör en halvtimmes enkel resa bara för detta. Har med kvitto, bild och för säkerhets ligger även det stora klotet i kofferten.
Chefen är informerad och säger helt enkelt tvärt NEJ, med invändningar som:
-Hur skulle det se ut om jag skulle byta alla växter som inte tar sig. Du kan ju ha skött dem hur som helst. Jag får själv byta ut mina med jämna mellanrum. De kan ju har mask. Har du kollat rötterna? Ingen handlare byter in växter! 
Jag argumenterar lite, men är inte helt påläst om vad som gäller. Kan bara hänvisa till hur handelsträdgårdarna gör i trakten och då får man byta om växterna dör har jag hört, även om jag aldrig själv utnyttjat möjligheten. 

Alltså hem igen, något slokörad. Slänger det förgjordade klotet på komposten.

Händelsen fick mig att kolla upp vad som verkligen gäller. En vänlig man på konsumentverket är mycket tydlig på att konsumentköpslagen gäller även växter, är tvingande och kan inte förhandlas bort. Man har rätt att reklamera upp till tre år från köp. De första sex månaderna ligger bevisbördan på säljaren. Man räknar med att om nåt tokigt händer inom den tiden är det ett fel på produkten från början. Detta skulle alltså gällt i mitt fall om jag inte gett kloten en chans under sommaren.
Efter sex månader är bevisbördan köparens. Här hade jag ju bilden med kloten som är planterade på samma ställe men tagit sig olika. Pengarna tillbaka eller ny växt har jag alltså rätt att kräva.

Diskuterar vidare med mannen på konsumentverket och konstaterar att just växter kan vara knepigare än andra produkter, men är en växt felmärkt vad det gäller färg, sort, höjd eller inte klarar det första året är det definitivt ingen tvekan. Säljaren kan inte sätta upp egna regler. 

Har förhört mig om hur de större kedjorna gör och där är det inga problem. Blomsterlandet tillägger att växten ska vara planterad i jorden och inte stått i kruka.  Ja, det känns ju självklart tänker jag. Handelsträdgårdarna i trakten verkar också följa lagen.

Inte heller skulle jag reklamera träd som dör av skador från sork och hare. Växter som inte är ämnade för zonen eller om jag vet med mig att jag missat vattning eller klantat mig på annat sätt.

Kontentan blir att man alltid ska kolla med handlaren vad som gäller för säkerhets skull, att han seriös och följer lagen, alltid lossa krukan för att se om rötterna är friska, inte har för mycket rotsnurr och inte för med sig några maskar (larver).

Allt gott















fredag 8 september 2017

Septembersådd

Visserligen är vi mitt i skördetiden, men odlingssäsongen är definitivt inte över. Än finns det chans att försäkra sig om färskt grönt under hela vintern. 

Under september sår jag i plastbackar som jag klätt med tidningar för att inte jorden ska läcka ut, samtidigt garderar jag mig för att vatten inte blir stående. Det jag sår nu har cirka två månader att växa till sig. Sen kommer plantorna att stå still tills ljuset återvänder i januari. Det mesta gror väldigt snabbt, oftast på mindre än tio dagar.



Jag sår betydligt tätare än vad fröpåsen anger för plantorna hinner inte uppnå maxstorlek och jag kommer ju att skördegallra hela vintern. Det går alltid att flytta plantor till egna krukor eller nya backar om man vill att de ska få växa till sig när ljuset kommer eller för att flytta inomhus och drivas snabbare. 

Backarna står i kallväxthuset som oftast är frostfritt men jag täcker med dubbel odlingsväv när kylan kommer. Eftersom de står så pass svalt blir också vattningen sparsam. Vattnar man för mycket finns risken att mögel sprids.

Blir det för varmt under vintern, säg runt tio grader börjar grödorna växa och då behövs det också extra ljus annars blir sådden ranglig. Men det brukar inte vara nån risk här, så mina får nöja sig med naturligt ljus.

En fördel med backar är just att jag kan flytta ut dem till våren och ställa dem i kallbänk om det finns grödor kvar när värmen kommer.




Suget efter sallad och kall mat på vintern är inte jättestort så för mig är de mer matiga grönsakerna värdefullast, tatsoi och pak choi som jag wokar. Ändå känns det bra att dagligen kunna servera lite eget färskt på tallriken som lyser upp och bjuda på en fräsch matig sallad med blad, rädisor och lök från egen odling på jul- och nyårsafton. Några backar grönt räcker mycket längre än man tror.




Det som lämpar sig att så nu är egentligen samma växter som man sår tidigt på våren, alltså de som växer snabbt, gillar lite svalare temperaturer och kan övervintra t.ex.  rädisor, spenat, tatsoi, pakchoi, bindsallat, källfräne/vattenkrasse, salladslök, vintersallat, portulak.

Det här är fröer som jag alltid har på lager eftersom jag också förgror för att ha plantor till varmbänken i februari.


Allt gott









fredag 1 september 2017

Odlingslotten


På besök i staden häromdagen fick jag ett infall att hälsa på min gamla odlingslott på Annaegärde.
Jag svänger in vid Stadsträdgården som förresten fått en stor fin skylt och parkerar på gräsmattan.
Det känns som att passera porten till ett annat liv, som att på en sekund segla igenom en tidsmaskin och landa på 1980-talet. En våg av nostalgi och ögonblicksbilder far genom huvudet.

Jag var i 25-årsåldern och bodde i en privat lägenhet några kvarter bort, visserligen med tillgång till gräsmatta och säkert hade jag fått krafsa i rabatterna också, men lotten var det givna stället att vistas på så ofta tillfälle gavs. 30 kvadratmeter ren lycka och avkoppling. Det var till och med så att när vännerna inte hittade mig hemma, var lotten ett givet ställe att leta på. Det var på den tiden när mobilen inte var mans egendom utan möjligen ägdes av en eller annan företagare och var stor som en jättebanan och internet inte var uppfunnet.



Går ett varv och konstaterar att de flesta verkar gett upp för säsongen, ogräset växer högt och torkade grönsaker står kvar. Kanske har de inte tillgång till vatten längre. Å andra sidan är dubbellotten bredvid min grön och fräsch. Det finns mycket att skörda, inte ett ogräs i gångarna och jorden är fet och svart. Är det verkligen möjligt att samme odlare är kvar som på min tid. Det verkar minsann så! Det var en ”gubbe” kanske närmare 50-årsåldern som kom från Norrland och raskt tog sig an den utarmade jorden genom att systematiskt gräva ner allt trädgårdsavfall han kom över från de andra lotterna. Med öronen rätt ut sög jag i mig det han hade att berätta. Det skulle ta mer än en säsong för materialet att kompostera sig, men det var helt okej bara man odlade uppåtväxande grödor nästa år och väntade med rotsakerna.

Det är rätt fantastiskt att man ibland vet precis vilket ögonblick som förändrat ens liv radikalt. Önskade starkt att ägaren till dubbellotten skulle dyka upp, men inte en människa syntes till. Det var ett stillsamt område förr också. Man kunde sitta länge på bänken under en av balkongerna och njuta av sitt verk och de andras med för den delen. Om jag nån gång stötte på nån människa var det oftast i all hast när nån hämtade grönsaker, plockade en bukett eller vattnade lite nysått, men jag var ju inte ute efter att umgås. De var alla minst dubbelt så gamla som jag.



En gång fick jag dock sällskap som jag kommer ihåg. Jag grävde och slet. Hyreshuset vid sidan av användes som kommunalt boende för missbrukare och en glad person hängde ut genom fönstret från andra våningen och skrek åt mig. Tjatade om att jag skulle komma upp med en bukett blommor, försökte på alla sätt få uppmärksamhet, vilket jag struntade i och jobbade på. Det hade pågått en bra stund när en av odlargubbarna dök upp och skrek tillbaka:
- Ge f—n i min dotter! Det blev tyst. Jag blev paff, men förstås tacksam. Det finns nån slags tyst sammanhållning mellan odlare och det känner jag fortfarande.
Vid ett annat tillfälle kom jag till lotten efter en veckas regnperiod och stötte på en av gubbarna.
Jag konstaterade att ohyran som jag sett på dillen veckan innan nu var borta. Tog för givet att det var regnets förtjänst. Nejdå, han hade sprutat med såpa! Oavsett om det var ren omtanke eller rädsla för att få sina egna grödor smittade blev jag glad, men skämdes lite också för att jag inte själv tagit itu med det snabbare.



Nu står det fyra pallkragar glest utplacerade på min gamla lott och ser väldigt övergivna och ut. Festen tycks vara över sen länge. Nån tröttnade redan när ogräsrensningen skulle påbörjats. Ser framför mig en ung entusiast och hoppas att hon också nån gång får vara med om det där avgörande ögonblicket som förvandlar hela inställningen till jorden och odlandet. Känslan av att man knäckt koden. Jag hoppas att hon också, för jag är säker på att det är en hon, kommer att få många fina stunder i solen med fågelsång, doft av vårregn, glädjen av frodigt egenodlat och färggranna buketter. Att hon får tid för eftertanke när hon vill vara ifred och ett eller annat överraskande möte som kryddar dagen. 



 Allt gott

fredag 25 augusti 2017

Marinerade tomater

Nu är det en ljuvlig tid när man skördar det ena och det andra. En fröpåse måste vara ett av de allra bästa sätt att investera sina slantar. Man sätter några frö och redan efter några månader kan inkassera mängder av grönsaker, goda nyttiga, giftfria, färska, fräscha, doftande. Inte heller behöver jag skriva inköpslista för grönsaker, starta bilen och bära hem tungt. Mannen som står för den mesta matlagningen frågar om vi har det ena och om vi har det andra. Ja, det har vi! Vi kan till och med dela med oss ibland.
Odla är en sak, men att sen ta hand om allt man inte hinner äta upp på en gång är en annan. Var gör man av 10 kg tomater i veckan? Det är faktiskt inga problem.
Vi brukar koka årsbehovet av ketchup och det går åt flera kilo mer när man har egen. Den är så mycket godare. Recept HÄR Det mesta av skörden går dock till tomatbasröra som är som krossade tomater med en baskryddning. Ibland blir det några burkar tomatmarmelad och inlagda tomater Recept HÄR. Ett måste är torkade marinerade tomater som används i pasta, potatissallader, gratänger, på pizza, ja lite här och där. Det går inte åt så många vid varje tillfälle men de är oumbärliga som krydda.



Här kommer receptet:


Torkade tomater
1 kg tomater, allra bäst blir det med plommontomater men inget måste. Alla färger funkar men samma storlek är att föredra.
Några nypor salt

1. Skölj och halvera tomaterna. Lägg på bakplåtspapper på plåt och rada upp tomathalvorna med snittytan uppåt. Strössla över salt.

2. Ställ in plåten längst ner i ugnen i 125° under ca 4-5 timmar. Nagga snittytan med en gaffel efter halva tiden så rinner saften ur lättare. Tiden kan variera beroende på ugn och storlek på tomaterna, men är de inte klara är det bara att låta dem stå kvar lite till. De eftertorkar också och blir lite hårdare när de svalnat. Vill du ha dem lite halvsega avbryter du tidigare. Det kan vara bra att släppa ut lite ånga och torka av glaset nån gång under tiden.




Torkade marinerade tomater
Ca 4-5 dl

Lag
8 vitlöksklyftor
2-3 dl extra virgin olivolja
Några kvistar färsk timjan
Några kvistar oregano
½ tsk salt
grovmalen svartpeppar

Lägg torkade och svala tomater i väl rengjorda glasburkar. Skala och halvera vitlöksklyftorna och fördela i burkarna. Tillsätt bladen av några kvistar färsk oregano och timjan. Salta och peppra. Slå på olja så det täcker och sätt på locket. Förvara i kylskåpet.


Den största bunken med tomaterna som ska kokas har redan levererats till köket och kvar på bordet är de godaste ättomaterna i olika färger och de mellanstora som ska torkas och marineras i nästa omgång.


Allt gott

fredag 18 augusti 2017

Norra staketrabatten före och efter

Under sommaren har arbetet med markarbeten runt växthuset legat nere. Det handlar om ca 200 kvm kirskålsmark att täcka med tidningar och blanda god jord till, bygga stigar och avsatser. Men vi hann en bra bit i våras och färdade staket, kompostområde och ny rabatt.

Så här såg det ut då...






och nu ser det ut så här...







Det är en vindskyddad, väldränerad plats i söderläge, bästa stället i trädgården och därför ska det bli nåt lyxigt träd här så småningom. Tänkte först mullbär, men kanske tänker ett varv till. 

Testar också rankspenat på olika platser i trädgården, varav tre mot staketet. Det är en perenn spenat som buskar sig och behöver stöd.



Denna säsongen blev det en blandning av ettåriga växter, som jätteverbena, tobak, broksalvia och klockrankor på staketet. Faktiskt har jag också planterat nio kålplantor och en pumpa som nu brer ut sig mellan pallkragarna. Grönsakerna ger landet tyngd och blommorna ger höjd, luft och lätthet. Låter kanske konstigt, men jag tycker det funkar. 


Allt gott

fredag 11 augusti 2017

Klockranka som insynsskydd

I år testar jag klockranka för första gången. Jag kan inte säga att jag drunknar i blomning precis, men de som kommit är snygga från knopp till vissna.




Knopparna är faktiskt ganska svåra att skilja från de överblommade i början, men plötsligt behöver man inte tveka längre.








Alla börjar som vita och ändrar sen sakta färg.









Kanske kommer nån ihåg att jag i våras planerade en levande vägg som avgränsning mot parkeringen....



och så här blev det...


Klockrankorna växte mig högt över huvudet redan för nån månad sen, trots att jag beskar småplantorna två gånger. Växtkraften är enorm och jag har varit tvungen att toppa två meter till. Nån ranka har fått fäste i häggmispeln bredvid, så jag ser hur höga de hade varit utan beskärning. Tyvärr kommer blommorna högt upp så de flesta har jag nog klippt bort, men de som finns är stora och snygga, blommar cirka en vecka. Många har faktiskt kommit på skuggsidan av väggen.


Jag har några plantor på andra ställen också i trädgården. Ska bli kul att se framåt hösten var de bäst kommer till sin rätt. Detta får bli en testsommar.




Allt gott


fredag 4 augusti 2017

Egen ketchup är mums


Jag tröttnar aldrig på tomater. De har så många olika smaker, konsistenser, utseende och det går att göra så mycket med dem. Just nu är det högsäsong för de små sorterna, men även de stora har börjat leverera lite mer på bred front. Körsbärstomaterna använder jag mest som smågodis och till varma och kalla sallader. Det blir ändå mer än vi hinner äta. De större blir till röror och såser som konserveras till vinterbehovet. Faktum är att vi är helt självförsörjande på tomatprodukter. En del torkas och marineras i goda inläggningar. Det brukar gå åt ungefär 50 kg tomater i olika former på ett år.




Egen ketchup är ett av hushållets måsten. Sen vi började med den egna, friska, syrliga går det inte att tänka sig den fadda köpeketchupen längre. Dessutom går den egna att använda både på pizzan och i andra sammanhang. Oumbärlig helt enkelt.




Det här receptet går att göra på hela konserverade tomater också ifall du inte har eget överskott. Det går förstås att använda småtomater också, men det tar lite längre tid.




8 hg solmogna tomater (stora, små och vilka färger som helst)

1/2 gul lök

1 vitlöksklyfta

1 dl honung

1/2 dl ättika (12 %)

1 dl tomatpuré





1. Koka upp vatten i medelstor gryta. Lägg tomaterna i det kokande vattnet några sekunder och skålla. Har du olika storlekar lägg i de största först och sist de minsta. Plocka upp de små först. Skölj i kallt vatten, skala och hacka dem grovt.



2. Skala och finhacka lök och vitlök.



3. Stek löken blank på svag värme i tjockbottnad gryta. Tillsätt tomaterna, honung, ättika och tomatpuré.



4. Koka på medelvärme i ca 30 minuter och rör ofta.



5. Mixa och sila ketchupen riktigt slät. Slå den varm på väl steriliserade, varma glasburkar eller flaskor. Oöppnad flaska håller i upp till ett år i kylen.







Önskar skön augusti med en växt som jag inte vet namnet på. Den är säkerligen inte ovanlig, men jag är så dålig på gula och varmröda blommor. Det här var en liten planta som fick följa med hem från växtloppis i våras. Såg ut som en liten fibbla med långa smala blad direkt från stjälken, både blad och stjälk håriga.
-Det är en sån där som kommer i massa olika färger, sa säljaren.
Jag kände mig inte så mycket klokare av den informationen, men tänkte att det kanske var nån slags vallmo. Nu ser jag ju att det är nåt helt annat. Plantan är ca 50 cm hög och har börjat förgrena sig högst upp. Blir säkerligen betydligt mycket högre eftersom den fortfarande står kvar i kruka. Blomman är ca 7-8 cm i diameter. Nån som kan hjälpa mig?


Allt gott