torsdag 19 april 2018

Färskt just nu

Att hålla sig med färskt året runt är inte så svårt om man har orangeri eller växthus och annars kan man ju alltid grodda och odla babyleaves inomhus, vilket jag också gör. Det har funnits en del färskt ätligt att välja på hela vintern, men nu ökar utbudet för varje dag med januarisådder, varmbänk, fleråriga grönsaker och naturens ätligheter.



Vinterportlaken trivs med kyligt klimat och man sår den med fördel på hösten. I det lilla drivhuset på 5 kvm är den kung hela vintern och brer ut sig i en tjock grön matta. Den kommer alldeles av sig själv efter att jag en gång sått. En och annan har också förirrat sig ut i trädgården men jag brukar samla ihop dem och sätta in i växthuset på hösten. Milda vintrar klarar de sig mycket bra under väv utomhus på friland. Nu när värmen kommer sjunger plantorna på sista versen. Jag ska passa på att skörda så mycket jag orkar sätta i mig de närmaste dagarna. De kommer att gå i blom, fröså sig och försvinna tills det åter blir svalare framåt senhösten. 



I backarna som såddes i januari och har stått i det stora växthuset mestadels frostfritt, är romansallat, spenat och en och annan rädisa skördeklara.




I varmbänken har rädisorna kommit längre. Det känns så lyxigt att redan nu ha en grönsallat med olika konsistenser och smaker; den stadiga romansallaten, spenatens gröna smak, syrligt och vackert från ängssyran, tunna neutrala blad från spenatskräppan, portlakens fräschör, gräslök och så de krispiga rädisorna med lite sting som kronan på verket. Mums, mums! Passar så bra nu när dagarna blir varmare.


Spenatskräppan i bakgrunden är perenn och kan skördas under hela säsongen. Växer nästan så man ser det nu och desto mer man plockar ju mer nytt fräscht kommer. Att gräslöken kommer samtidigt som nässlor och det första bladgröna är tacksamt.


En annan skräppasläkting är den rödnerviga ängssyran, samma som  ibland står bland matbutikens krukodlade sallater och kryddor. Perenn när den växer i trädgården, frösår sig lite lagom och kommer väldigt tidigt.


Jordärtskockor skördar jag nästan hela året, men denna vintern blev det ganska djup tjäle i januari, februari. Nu är det dags att ta upp allihop och plantera om en och en så de får näring och utrymme. Har du inte testat skivade, stekta jordärtskockor tillsammans med stekt svamp och lite färsk persilja så kan jag verkligen rekommendera det som topping på risotto, omelett eller till pasta.




En omgång kirskålspesto har jag också hunnit med. Jag gör på samma sätt som vanlig pesto men tar lite mer vitlök och använder kirskålen som bas, inget annat grönt i, parmesan, vatten, olja, salt, peppar och en näve solrosfrökärnor, mixa, smaka av.

Härlig tid nu när matutbudet breddas allteftersom i natur och trädgård och just det vilda och fleråriga har jag börjat uppskatta allt mer.

Allt gott


--//--

Fler färska trädgårdsinlägg hos länksamlingen TrädgårdsFägring

torsdag 12 april 2018

Insektshotell på köpet

Städning pågår och jag känner mig katastrofalt efter i år. Endast ett äppelträd av sju är beskurna och under brer snabbt lökmattorna ut sig. Även om våren är sen, verkar det som det som växterna har tänkt att ta igen förlorad tid. Det känns som de legat där i jorden och hållit andan till bristningsgränsen och sen far upp som pilar för att få luft och ljus. 


Den vanliga vintergäcken har nästan blommat över.




Den dubbla som kommer betydligt senare är som finast nu.





Påskriset är avklätt och sparat bakom uthuset för att bli klätterstöd till nån av ärtsorterna om en dryg månad eller så.




Knippen av ihåliga fjolårsstjälkar blir insektshotell. I år gjorde jag av sparris, andra år har jag tagit riddarsporre, men allt ihåligt funkar som grövre elefantgräs och bambu. Man tar helt enkelt vad man har. Ihåligheten bör var 5-6 mm i diameter. Jag brukar ta en tretumsspik och göra fri passage i rören, klipper av i 20 -25 cm bitar och buntar ihop med snöre. Paketen hängs upp i träd och buskar, halvsoligt i maghöjd. Jag vill ju ha många pollinerande insekter och liv i trädgården. Risbunten kommer framför allt att tilltala vildbina.




Humledrottningarna har dykt upp. Jag är i full beundran för dessa övervintrande små kämpar (ja, de är förstås rätt stora i förhållande till övriga bin) som klarat sig och nu systematisk samlar energi från blomma till blomma för att starta upp ett nytt samhälle och lämna stafettpinnen vidare. Hur gör man för att inte frysa ihjäl när det är djup tjäle och nära -20 grader? 

Jag försöker hjälpa de stackare som förirrar sig in i växthuset. Hur kan det vara att de hittar in och inte kan ta samma väg tillbaka ut. Nåt i programmeringen om att hela tiden finna nya områden för mattillgång eller vad? Spännande med humlor och bin. Det finns hur mycket som helst att lära sig.


 Allt gott

--//--


Fler trädgårds- och odlingslänkar hos TrädgårdsFägring. Klicka HÄR



torsdag 5 april 2018

Rädda rangliga tomater

Rangliga tomater, känns det igen? Det är lätt att lockas att så för tidigt och bara har tillgång till ljus från fönstret. Dagsljuset räcker oftast inte till före mars-april.  Ofta blir det för varmt ovanför elementet också. Det gäller att ha mer ljus än värme så att säga.

Hos mig börjar sådderna i badrummet på golvvärmen, utan extrabelysning, vilket gör att jag måste passa både morgon och kväll så jag inte missar nån grodd. Så snart minsta lilla nacke syns flyttar de garaget som är svalare, optimalt är 18-20 grader och de får extra belysning.

Ibland händer det ändå att olyckan är framme.



De här glömde jag ett dygn i badrummet och hittade dem fem cm långa i halvskummet. Rangligheten följer med hela plantans liv, ger längre avstånd mellan klasarna, sköra plantor och sämre skörd, men det finns räddning!




I vanliga fall sätter man tomaten minst en tredjedel djupare än tidigare vid varje omplantering, men det finns inget som hindrar att man sätter ännu djupare. Samtidigt plockar man gärna bort ett par av de nedersta bladen. Till skillnad från andra växter har tomaten inget emot att mista hjärtbladen utan växer glatt vidare och bildar rötter på all stjälk under jord. Detta fenomen kan man utnyttja när plantan ranglat iväg. Det gäller bara att få all stjälk under jord åtminstone upp till första karaktärsbladet. Jag använder djupa krukor. Ofta går det att lägga plantan ner med bara lite jord i botten och låta den komma upp i en mjuk båge utan att bryta av. Det kvittar hur den ligger i krukan så länge all överskottsstjälk är under jord. Nya rötter bildas och det blir en stark fin planta. Om stjälken skulle gå av är det bara att stoppa ner toppen och hålla fuktigt, men plantan tappar den månaden i sin utveckling som det tar att bilda nya rötter. Alltså en månad senare skörd och det har jag inte råd med i zon 4.




Nu är plantorna räddade och kommer att växa sig starka och fina. 
Att jag använder papperskrukor har ingen betydelse för hur plantorna växer.


Allt gott



Ps. Det finns några platser kvar på tomatkkursen den 17 maj. Plats: mitt växthus i Benestad. Mer info HÄR anmälan till anette.brunsell(at)gmail.com

--//--

Fler färska inlägg hos TrädfårdsFägring. Klicka HÄR